Art. 432 civillagen i Ryska federationen med kommentarer. Art. 432 Civil Code: Grundbestämmelser för ingående av kontrakt

Den nuvarande ryska lagstiftningen innehåller de viktigaste bestämmelserna som måste följas vid avslutandet av en bilateral eller multilateral transaktion, särskilt sådana krav fastställs Art. 432 i Ryska federationens civila lagar. Kontraktet ingåtts utan att de grundläggande kraven iakttas kan anses vara ogiltiga.

Viktiga villkor

Faktum är att för att avtalet ska uppfylla alla krav i lagen måste deltagarna komma överens om absolut alla dess väsentliga villkor. Detta anges direkt i del 1 i art. 432 i Ryska federationens civila lagar, som också definierar begreppet väsentliga villkor. Så är de nödvändiga egenskaperna för en sådan transaktion de uppgifter som är föremål för kontraktet, liksom de bestämmelser som betraktas som signifikanta regleringsdokument eller andra rättsakter för transaktioner av en viss typ. Utöver de väsentliga förutsättningarna hänvisade lagstiftaren allt som på begäran av någon part i kontraktet måste ingå i dokumentet efter ett preliminärt avtal. Med andra ord, om en av parterna i fördraget anser att deltagarna är skyldiga att komma fram till en överenskommelse om något problem kommer denna fråga att vara en väsentlig förutsättning för kontraktet.

Vad är ett avtal?

I Rysslands lagstiftning föreskrivs att avtalet är samverkan mellan deltagare i en bilateral eller multilateral transaktion, vars syfte är att få samma rättsliga resultat. Det är allmänt känt att ett kontrakt är en transaktion som ingåtts mellan två eller flera parter. Eftersom det är så är det nödvändigt att alla deltagare i detta juridiska förhållande överensstämmer med alla nödvändiga väsentliga förutsättningar. I avsaknad av ett sådant avtal kommer kontraktet utan tvekan att vara oförbundet. Samtidigt är det nödvändigt att nå överens av alla deltagare. Till exempel, om mer än två personer deltar i transaktionen, då avtalet inte kommer att vara giltigt, om ingen av dem är överens om minst en av dem.

Kontraktsform

I artikeln diskuteras också att kontraktet måste ingås i den form som krävs i vissa fall. Om detta krav är uppfyllt kommer kontraktet att bli en fånge. Omvänt, om det inte överensstämmer med detta krav, kan erkännandet av avtalsförhållanden vara ogiltigt. Det vill säga, om den form som upprättats enligt lag eller parterna inte följs, är kontraktet inte ingått. Därför kommer konsekvenserna av ogiltiga transaktioner om det är erkänt som inte ingått .

För olika kontrakt

Som konsten. 432 i Ryska federationens civila lagar, kan de väsentliga villkoren i kontraktet bestämmas enligt lag, så frågan om vad dessa villkor är i ett avtal som ingåtts mellan parterna bör övervägas av den position som beroende på vilken typ av kontrakt den har sina egna särdrag. Så, om parterna avser att ingå ett presentavtal, kommer denna typ av transaktion att ha sina egna väsentliga villkor som har blivit traditionella med tiden. Dessa villkor kommer inte längre att vara betydande för andra kontrakt, till exempel för ett öppningsavtal för sparkonto eller förvaltningsavtal. Följaktligen kommer de väsentliga villkoren för leveransavtal, instruktioner, icke-kontanta uppgörelser, lagring, kontrakt och andra också att variera.

I händelse av liknande situationer krävs noggrann undersökning av de speciella normer som reglerar dessa eller andra civilrättsliga relationer. Till exempel, när man ingår ett avtal om kontantlösa uppgörelser, bör man styras av det relevanta kapitlet i civillagen, liksom förordningen om betalningar utan betalning. Ett annat exempel är depositaravtalet. Om vilka betydelsefulla förhållanden han har kan du bekanta dig genom att studera förordningarna om förvaringsverksamhet. Följaktligen kan lagstiftningen för varje typ av kontrakt fastställa egna materiella villkor som inte kommer att vara sådana för andra transaktioner med minst två personer.

Kontraktets art

Civilrättsliga grunden fastställer att väsentliga villkor, och med andra ord nödvändigt, är det nödvändigt att erkänna de villkor som definitivt uttrycker arten av avtalet som ingåtts mellan parterna. Det är därför att inte minst ett av dessa villkor inkluderar att avtalet kommer att ha ett oöverstigligt hinder och det avtal som nås mellan deltagarna kan inte ge de juridiska relationerna nödvändiga kvalifikationer för att göra dessa relationer till skyldigheter av en viss och nödvändig art.

Avtalsvillkor

Del 1 av den civila koden som anses som ovan nämnde att för att fastställa närvaro eller avsaknad av väsentliga villkor i något kontrakt är det först och främst nödvändigt att styras av kraven i lagstiftning som uttrycks i normativa handlingar, lagar, koder som reglerar den angivna sorten Civilrättsliga relationer. Det är dock dessutom nödvändigt att fastställa närvaron i det ingående dokumentet om en uppgift om kontraktets föremål. Det måste vara specifikt och förståeligt för deltagarna. Naturligtvis bör vi överväga avtalet ur parternas synvinkel och identifiera alla frågor som krävs för att en part, och eventuellt alla, kan inkludera i dokumentet. Alla dessa frågor måste överenskommas i ett oumbärligt stycke, det här är meningen med Art. 432 civillagen i Ryska federationen med kommentarer till den.

exempel

För provet är det möjligt att resultera i ett avtal, vilket är att upprätthålla ett register över ägare av registrerade värdepapper. För att bestämma de väsentliga villkoren i detta kontrakt bör du hänvisa till den rättsakt som reglerar detta område. I det aktuella fallet kommer en sådan handling att vara den relevanta förordningen som godkänts av FCSM-resolution nr 27 av den 2 oktober 1997. På grundval av denna förordning måste parterna komma överens om följande villkor:

• Garanti för informationens säkerhet och konfidentialitet
• Genomförande av att hålla registret på alla värdepapper i emittenten
• Överföring på grundval av en begäran om emittentens kopia av förteckningen över personer som är berättigade att erhålla vinst på värdepapper.
• Utförande av alla typer av åtgärder inom tidsramarna
• Överföring på grundval av en begäran om emittentens kopia av förteckningen över personer som är berättigade till medlemskap i bolagsstämman
• Tillhandahållande av tjänster, som fastställts genom överenskommelsen om förvaltningen av registret, på grundval av registreringsmetoden och den programvara som registraren använder
• Se till att registret bevaras, vilket omfattar alla dokument på grundval av vilka handlingarna i registret utfördes.

Om det inte finns några instruktioner

Det finns situationer där betydande bestämmelser i ett fördrag inte har fastställts genom rättsakter. I sådana fall måste de parter som avser att komma fram till ett avtal styras av de etablerade egenskaperna för ett sådant fördrag.

Traditionellt är det nödvändigt att uppnå en överenskommelse mellan parterna på sådana villkor som kontraktets föremål, pris och genomförandeperiod. Dessa huvudpunkter gäller emellertid inte för alla bilaterala och multilaterala transaktioner. Det finns många olika fördrag, så det är inte nödvändigt att inkludera ett visst tillstånd alls. Således måste prisvillkoren exempelvis inte samordnas i kostnadsfria kontrakt (fri användning av egendom, bidrag etc.). Å andra sidan kan varje villkor för ett kontrakt ges status som en väsentlig en på grund av någon part.

Steg av kontrakts slutsats

I den aktuella artikeln bestäms de steg i vilka ett avtal ska ingås. Lagstiftningen allokerar minst två sådana steg. Den första är förslaget som skickas till motparten om affären. Den andra är den här motpartens överenskommelse att ingå ett kontrakt och följaktligen acceptansen av detta erbjudande. Som det framgår av detta system av rättsliga förhållanden bör åtminstone en av parterna ta initiativ till att tillämpa med motsvarande förslag till andra sidan. Om ett sådant initiativ inte inträffar kommer det inte att finnas något att acceptera och motståndaren. En inbjudan att ingå en transaktion, som initiativtagaren skickade till sin motståndare, kallas ett erbjudande enligt lag och godkännande av det genom ett godkännande.

Sätt att skicka

Del 2, punkt 1 i art. 432 i civillagen fastställer det första sättet som en person kan använda för att skicka ett erbjudande. Det består i förslaget att utföra en viss åtgärd, och i gengäld från motparten för att få skyldigheten. Således genomförs transaktioner för försäljning av varor samt för tillhandahållande av tjänster. Om acceptören accepterar erbjudandet, åläggs honom en skyldighet enligt vilken det är nödvändigt att betala för den mottagna.

Det andra sättet bestäms av samma del, men punkt 2 i art. 432 i Ryska federationens civila lagar. Efter instruktionerna i denna paragraf måste en person som önskar skicka ett förslag om ingående av ett kontrakt uppbära sin motpart. I utbyte mot denna skyldighet har han rätt att begära vissa åtgärder från den andra parten eller tvärtom hindra dem från att begå dem. Efter den nödvändiga åtgärden av en part är den andra parten skyldig att uppfylla skyldigheten.

Den sista punkten av 3 msk. 432 i Ryska federationens civila lag föreskriver det sätt på vilket åtagandet av en skyldighet inträffar i utbyte mot en annan skyldighet. Ett sådant kontrakt kommer att bestå av ouppfyllda skyldigheter från samtliga parter, och det kommer att tillämpas i fall där erbjudandet godkänns av den part som också ger någon form av skyldighet.

slutsats

För att kunna uppfylla kontraktet i en obruten ordning är det därför nödvändigt att uppfylla alla dess väsentliga villkor. Dessa villkor kan emellertid vara olika, det beror helt på vilken typ av överenskommelse som ingås, på den sfär där den används. Erbjudandet och godkännandet är integrerade element för att slutföra en transaktion med minst två personer. Dessa två delar skapar vissa skyldigheter för de parter som begår dem. Iakttagande av alla lagkrav samt samordning av alla detaljer och stunder säkerställer parterna därmed kontraktets styrka och giltighet.